Jag måste drömma och ha mål i livet. När den ena resan är gjord börjar jag fundera på nästa. Det är så jag fungerar. Sunt eller osunt, det vet jag ej, men jag älskar mina tankar om nästkommande resa. Sedan blir inte alla resor av, men tankarna gör mig lyckliga och det är det viktigaste för mig att känna lycka.
Nu är ju löpningen stort i mitt liv och här finns många drömmar och mål. Halvmaran om fyra veckor och Stockhoms marathon i juni 2012.
MEN
vad är drömmar och mål om jag inte får ha mina nära och kära omkring mig? Alla mina tankar finns i Norge just nu.
Jag tänker fortsätta drömma om mina framtida lopp och resor, men just nu är jag tacksam över min familj och sörjer med alla i Norge som inte har sina nära i livet mer.
Jag hoppas ni alla får en fin söndag - med eller utan jogginskorna - här blir det utan för jag spranng 16km igår och idag vilar jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar