Här är jag och Niklas min löparkompis som fick igång mig på ett alldeles för högt tempo, men som hjälpte mig att hålla resten av loppet så jag fick en bra tid.
Laddade till max är vi, men det fattar ni säkert.
Killen bredvid mig följde jag i några km och han mig, verkade det som. Han satte av mot mål ca 100 meter före mål, MEN jag spurtade om honom 25 meter före mål
"Fan med hörde jag honom säga när jag susade förbi"
Här är det tugnt, precis innan maken skriker på mig.
DÅ....
spelar jag pigg och glad, så som jag är när jag inte springer långt
Oh, så lätta fötter jag har när jag ska förbi kille nummer 30 några meter längre fram. Jag har ju alltid kraft kvar i slutet på alla lopp, det är bra för pannbenet. Sen runt hörnet så var det STORA målet att springa igenom. Lycka, lycka lycka
Glada och lyckliga i mål. Trötta såklart, men inte så trötta att vi inte kunde bestämma att loppet var så underbart att vi vill springa det igen nästa år.
Jag önskar er en finfin lördag, med eller utan jogginskorna - själv har jag sprungit 10km som var tugnt, så tugnt
Du är GRYM!!=)
SvaraRadera