lördag 30 juli 2011

Långdistanspass i regn - nope

men väl ett fartpass. Jag hade tänkt springa 17 km i går morse. Himlen var öppen samt att vi skulle köra till Malmö, så jag bangade 17 km. Jag vill ha gott om tid till mina pass och tiden därefter, vilket gjorde att jag bangade 17 km i ösregn och sprang en mil med bättre fart än jag någonsin haft. Jag vet inte om det var regnet eller resan till Malmö som gjorde att jag ändrade distansen. MEN, det blev ett pass med fartökningar som gjorde att jag sprang milen på 50 minuter och det gjorde gott för kroppen.

Jag märker skillnaden nu i kroppen, jag är starkare i armarna och det gör skillnad när jag ökar tempot i passen. Jag börjar känna mig som en riktig löpare :=)

Nu försöker jag planera in hur mina pass ska läggas in när jag och maken åker till Polen på semester en vecka. Jag har ingen aning om hur det ser ut där vi ska bo, men joggingskorna ska med och vägar finns ju överallt, så ett eller två pass blir det där i alla fall.

Jag önskar er alla en fin lördag, med eller utan jogginskorna på - själv snörar jag på mig dansskorna ikväll


söndag 24 juli 2011

Drömmar och mål




Jag måste drömma och ha mål i livet. När den ena resan är gjord börjar jag fundera på nästa. Det är så jag fungerar. Sunt eller osunt, det vet jag ej, men jag älskar mina tankar om nästkommande resa. Sedan blir inte alla resor av, men tankarna gör mig lyckliga och det är det viktigaste för mig att känna lycka.

Nu är ju löpningen stort i mitt liv och här finns många drömmar och mål. Halvmaran om fyra veckor och Stockhoms marathon i juni 2012.

MEN

vad är drömmar och mål om jag inte får ha mina nära och kära omkring mig? Alla mina tankar finns i Norge just nu.

Jag tänker fortsätta drömma om mina framtida lopp och resor, men just nu är jag tacksam över min familj och sörjer med alla i Norge som inte har sina nära i livet mer.

Jag hoppas ni alla får en fin söndag - med eller utan jogginskorna - här blir det utan för jag spranng 16km igår och idag vilar jag


fredag 22 juli 2011

Bra tankar

har jag just nu. Det är endast fyra veckor kvar tills jag ska springa sommarens utmaning. Halvmaran!!

Det börjar kännas nervöst och spännande. Jag springer längre och längre varje vecka och kör styrka för att lilla ryggen talar om att det är dags för det. Äntligen verkar jag fatta hur viktig styrkan är för bålen, och jag ska verkligen göra mina små styrkepass hemma varje dag nu. Det tar ju inte många minutrar så det är faktiskt inget betungande alls. Men det har varit en lång läroperiod innan jag verkligen förstått hur viktigt det är. Jaja, sån är jag ;)

Mina egna löpartankar lyder såhär "kan jag springa 15km kan jag springa 21 km oxå" fick ett litet hånskratt när jag sa det till en ickelöpare, men vem bryr sig om de okunniga?? Inte jag i alla fall. Löpningen är mitt liv och det berikar det på många sätt.

Jag önskar er alla en fin fredag - med eller utan jogginskorna på - själv blir det utan tills i morgon bitti för då blir det 18km rundan.



tisdag 19 juli 2011

Långdistanspass

Det var meningen att jag skulle testa att springa 15 km med bara ett mellanmål i magen igår morse kl 7, men då öste regnet ner och prognosen sa att det skulle sluta efter några timmar. Jag åt frukost och sprang 2,5 timme efter den. 14-15 km blev rundan och det var längesen jag sprang så långt, och som vanlligt var det underbart, härligt och en fantastisk känsla att bara plöja kilometrar.

Det tråkiga är att jag blir så matt och så otroligt trött efter de loppen, men jag hoppas att det blir bättre ju fler långpass jag springer.

Nu har jag lite känning i halsen igen och jag HATAR det. Jag vill alltid vara frisk så min träning inte blir lidande och att mina drömmar/mål inte blir av. Nu är det inte lång tid kvar till halvmaran i Halmstad och jag längtar efter att få springa så långt och testa hur det känns i kroppen.


Ha en härlig tisdag - här är det en strålande morgon med sol och blå himmel, så den kan inte bli annat än fin


lördag 16 juli 2011

Igår byggde jag pannben

när jag sprang i ösregn, med regnjacka i 55 minuter i skogen. Och det gav mig bara mer energi och glädje över att sprigna för jag sitter här idag och har spring i benen. Så det blir nog inte svårt att komma ut på långrunda i morgon.

Det var meningen att jag skulle sprungit terräng igår, men när jag redan efter en minut var plaskvåt om fötterna höll jag mig på skogsvägarna istället för inne i skogen. Det var bara trist i cirka fem minuter, sen njöt jag hela tiden. Ja, ni läste rätt. Jag kände mig lätt euforisk över mitt val att ge mig ut fast regnet öste ner.Och ännu bättre blev det såklart efter duschen och när jag hade torra kläder på mig igen.

Så...

Jag känner mig som en riktig löpare nu, faktiskt.

Ha en fin lördag - med eller utan joggingskorna, min dag blir en mysdag hemma med lite viktiga hemmasysslor

torsdag 14 juli 2011

Det blev inget sub 25 i fredags :(

Jag vågade inte springa för jag hade ont i halsen. Det gjorde ont i mer än halsen, det gjorde ont i löparkroppen kan jag säga. Den bara ville persa. Men eftersom målet i sommar är halvmaran i augusti ville jag inte äventyra den för att persa på 5km.

Nu några dagar efter loppet känns det ok och igår sprang jag igen. Fartlek 20 minuter, blev det. Först småjoggade jag i 15 minuter med hundarna och när jag hade lämnat dem hemma så sprang jag i 20 minuter. Jag gjorde fartökningar mellan träden eller lyktstolparna när jag sprang där de fanns. Jag hann precis min runda innan regnet kom, inte för att det gör något att det regnar, men det var ändå gott att komma in innan det öste ner.

Idag är det vila som står på schemat, medan det blir terräng i morgon. Det känns bra och min rygg vill ha löpning säger den, för konstigt nog får jag mycket ont i ryggen när jag inte springer. Jag var rädd att min rygg inte skulle klara av löpningen, men det blev tvärtom. Den klarar inte av om jag INTE springer. Skönt att jag kan fortsätta med mina mål och mina utmaningar.

Ha en härlig torsdag, med eller utan jogginskorna - själv blir det utan idag och lite mys inomhus hela dagen



onsdag 6 juli 2011

Ingen drömrunda i London, men väl en i Eastbourne


När jag gick ner till piren i Easbourne och tittade åt höger så var där en kulle som lockade mig att få springa i. Här i Kristianstad har jag inte tillgång till backträning om jag inte tar bilen och kör iväg och det orkar jag inte i min vardagliga träning, så jag såg fram emot och längtade efter att få springa i backar när jag nu hade tillgång till dem.






Tänk att backar/kullar kan locka till att springa i. Är jag löparnörd eller? Japp, det är jag och jag blir väldigt ledsen om jag blir förkyld och inte kan följa mitt träningsschema, vilket är fallet efter resan. Men idag känns det som om jag ska kunna testa formen tillsammans med friskis och svettis ikväll.


Det var en fantastisk tur jag sprang i Eastbourne. Det var jobbigt att springa uppför i 35 minuter, men de vackra vyerna finns fortfarande inom mig och det gjorde att rundan inte var alltför hemsk. Att jag sedan hade träningsvärk i låren i fyra dagar är en annan historia.




Tanken var att springa till Beachy Head som är den största självmordplatsen i England med 200m höga kalkstensklippor och det ska vara en mäktig och stark plats att besöka. Jag orkade inte hela vägen dit, för det var varmt och jag var rädd över att jag inte klarat det utan mer vatten i kroppen och det hade jag såklart inte med mig på turen.

Men den lilla lilla vita saken långt bakom mig är piren i Eastbourne, där jag startade min löparrunda, så jag kom rätt långt iväg. Jag sprang i över en timme, så det blev nog runt en mil, med tanke på att jag sprang i uppförsbackar i 35 minuter innan jag vände och spran mot hotellet igen.




Jag önskar er alla en fin juli dag, med eller utan jogginskorna på - själv ska jag testa formen ikväll inför Loppet på fredag kl 19.