Är jag riktigt klok?? - NMT är verkligen min grej

Jag fixade NMT (Nordic Military Training) utan att dö. Jag svimmade inte ens.

OCH

Jag vill träna det igen.

Så, jag får väl se till att "hitta på" anledningarna så att jag kan åka till Stockholm för att få träna lite NMT. Det blev 75 minuters styrketräning på en idrottsplats med start 06.15. Tuff strykrträning med några snabba joggingsträckor oxå. Bruno (han som höll i passet) hejade på mig några gånger och jag gav järnet hela tiden. det är min svaga sida när jag springer ensam eller även när jag springer med friskis att jag pressar mig lite för lite. Jag vet att jag kan mer, men är rädd för att köra slut på mig. Men i fredags gav jag järnet hela tiden och det var så skönt att pressa mig och få uppleva känslan att jag faktiskt ÄR stark och att jag klarar av det jag gör.

MEN

nu ska jag ändra lite på det. Jag ska köra mer styrka, jag ska leta mig till cirkelgymspassen oftare på friskis för att göra kroppen starkare, inför mina mål 2012. Och jag ska ge järnet mer än jag gjort tidigare.

Jag hann oxå med en liten gosig runda med underbara coachen på torsdagskvällen. 4km på Kungsholmen fick vi till i härligt prattempo och några fina tips fick jag oxå med mig av coachen.

När det sedan kommer till träningsvärken så kom den såklart, men inte så att jag inte kunde gå. Lite stel och öm, men inte mer än att jag sa ja, när min löparkompis Alex ville springa med mig igår. det blev intervallträning och halleluja, vad han gav järnet mellan lyktstolparna.

Så med dessa positiva rader vill jag önska er alla en finfindag - med eller utan löparskorna, själv blir det ett värdande på friskis o svettis joggingpass ikväll.

Väntar på min löparkompis - Alex

Det blev några jobbiga dagar efter förra veckans alla mil. Eftersom min ryggsäck har utbrändheten med sig, så är jag väldigt lyhörd för vad kroppen talar om för mig. Kanske jag lyssnar lite för mycket ibland, men bättre det än att jag tar slut igen. Jag har oxå haft ont i halsen några dagar och tagit det lugnt så att jag inte får någon mansförkylning.

Idag ska jag i alla fall ut en runda med min fantastiska löparkompis Alex. Min älskade systerson och jag ska ut på en runda idag, det är nog två veckor sedan sist, men jag vill inte stressa och pressa honom till löpning. Han ska vilja själv och han orkar inte när han varit i skolan, så det får bli ett pass på helgen när han har tid själv. Är man sex år ska man bara springa när man orkar.

Idag har jag oerhört mycket spring i benen, så det ska bli roligt att komma ut och köra slut på mig. Återkommer i morgon med fina bilder från vår tur.

Ha en fin löparfredag eller mys utan joggingskorna - själv ska jag inviga mina nya terrängskor

Det blir inte som jag tänkt mig, men det blir bra ändå

hoppas jag.

Just nu följer jag inte mitt träningsschema alls. Det bara tar emot. Jag har varit utbränd och är "rätt" utmattad igen och vågar inte ta ut mig med joggingen, därför blir det inte som jag tänkt mig.

Jag sprang en morgonrunda på fem kilometer i fredags och ska snart ut på en härlig runda. I morgon är det Vårruset i Malmö med min kära Cicci. Jag vill att det ska vara lätt i benen, men OM det är det, det återstår att se. Jag ska förbereda mig så mycket jag kan och sen får det bli ett träningspass för huvudloppet är, förutom halvmaran i augusti, 5-km stadsloppet den 8 juli. Så, alla sekunder under mitt förra 5-km lopp är jag nöjd med. Det sprang jag i somras i 32 graders värme, så det var en utmaning som heter duga. Jag vill ju bara förbättra mina tider, och i tankarna gör jag det hela tiden, men sen hänger inte benen med när jag springer, men jag ger inte upp. Jag fortsätter att jaga sekunder och pressa mig så gott jag kan när jag springer mina pass.

Nej, nu dags för en liten minifrukost innan jag snörar på mig skorna.

Ha en skön första maj - själv blir det till att studera idag med.

Redan onsdag och nytt pass på G

Söndagens pass med joggingkompisen var så härligt. 8 km tillsammans, en kiss och vatten paus hos Cicci, sen joggade jag 7 km hem. De km var rätt tunga, men jag tänkte hela tiden på att bygga pannben, så det gick att småjogga nästan hela vägen hem.

Ikväll är det nytt pass på G och det verkar som om jag får springa med dottern igen och jag har gett henne två förslag, antingen 30 minuter terräng eller 10x1 min intervaller. Om hon ska springa med kompisen istället blir det intervallträning för mig.

Ha en skön dag med eller utan jogginskorna - själv blir det studier och sen på med joggingskorna

Två pass på en dag

blev det minsann idag. Har aldrig hänt tidigare. Den första 5km-rundan sprang jag med hundarna, men med lite sms (tonåringar) och telefonsamtal (tonåringar) blev inte den rundan vad den borde blivit. Japp, jag vet att jag skulle stängt av mobilen och gett mig denna egentid, men jag lär mig efter hand.

SÅ

när 17-åringen skulle springa och inte hade sin löparkompis tillgänglig, frågade jag snällt om jag och hundarna fick följa med. Det fick vi. Det är första gången jag fick springa med henne. Mina familjemedlemmar tror att jag springer sååå fort, men det gör jag inte och jag kan faktiskt springa i deras takt, bara jag får sällskap någon gång ibland. jag springer ensam två gånger i veckan och jag vill så gärna få sällskap någon gång. Idag fick jag det och jag blev så varm inom mig över att dottern äntligen sa ja till en joggingrunda med mig. Så det blev samma 5-km runda igen och det kändes så gott och härligt. Dottern hade musik i öronen så vi sprang under tystnad och det var helt underbart. Jag hoppas verkligen att jag får följa med henne på fler rundor.

Ha en skön onsdagskväll, med eller utan lopp i kroppen - själv blir det baravara tid.